5 maj
Utseende
◄◄ ◄ 5 maj ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Söndag | ||||||
Apr · Maj · Jun | ||||||
Årets 125:e dag (126:e under skottår) 240 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 5 maj Se även Mall:5 maj |
5 maj är den 125:e dagen på året i den gregorianska kalendern (126:e under skottår). Det återstår 240 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar
Helgdagar
- Japan: Kodomo no hi (”Barnens dag”)
- Delar av Mexiko och USA: Cinco de Mayo (”Femte maj”) (till minne av slaget vid Puebla 1862)
Flaggdagar
- Danmark: Befrielsedagen (till minne av befrielsen från den tyska ockupationen 1945)
- Nederländerna: Nationella befrielsens dag (till minne av befrielsen från den tyska ockupationen 1945)
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Gotthard och Erhard
- Föregående i bokstavsordning
- Erhard – Namnet fanns före 1901 på 8 januari. Detta år utgick det, men återinfördes 1986, även då på 8 januari. Där fanns det fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.
- Gotthard – Namnet har, till minne av en biskop i tyska Hildesheim på 1000-talet, funnits på dagens datum sedan gammalt och gjorde så fram till 1993, då det flyttades till 15 december. 2001 flyttades det dock tillbaka till dagens datum.
- Gotthild – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Gotty – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Vivan – Namnet infördes 1986 på 30 december. 1993 flyttades det till dagens datum, men utgick 2001.
- Vivianne – Namnet infördes 1986 på 29 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 20 februari.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Gotthard
- 1901–1985 – Gotthard
- 1986–1992 – Gotthard, Gotthild och Gotty
- 1993–2000 – Vivianne och Vivan
- Från 2001 – Gotthard och Erhard
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
I den finlandssvenska almanackan
- I föregående i revideringar[2]
- 1929 – Jenny
- 1950 – Ulrik
- 1964 – Ulrik
- 1973 – Ulrik
- 1989 – Ulrik
- 1995 – Ulrik
- 2000 – Ulrik
- 2005 – Dennis, Denise
- 2010 – Dennis, Denise
- 2015 – Melina, Melinda, Melissa, Miranda
- 2020 – Melissa, Miranda, Melinda, Melina
Händelser
- 1045 – Efter att han har köpt påveämbetet av sin gudson Benedictus IX fyra dagar tidigare tillträder Johannes Gratianus som påve och tar namnet Gregorius VI. Han abdikerar dock själv från påvestolen i december året därpå, varefter Clemens II är påve i ett knappt år, innan Benedictus IX återkommer en tredje gång som påve på hösten 1047.
- 1260 – Khubilai khan efterträder sin bror Möngke som kaghan (storkhan) över Mongolväldet och kejsare av Kina, sedan brodern har avlidit i augusti året före. Khubilai blir den förste kejsaren av Yuandynastin, men då hans yngre bror Ariq Boke också gör anspråk på den mongoliska tronen utbryter ett inbördeskrig mellan dem, vilket kommer att vara i fyra år. Kriget leder till att Mongolväldet splittras och det dröjer till 1304, innan hela det mongoliska riket åter är enat under en kaghan.
- 1494 – Under sin andra resa till Karibien landstiger den italiensk-spanske upptäcktsresanden Christofer Columbus med sin besättning på Jamaica. Columbus döper ön till Santiago (S:t Jakob) efter helgonet med samma namn.
- 1500 – Sedan den dansk-holsteinska armé, som har försökt invadera bonderepubliken Ditmarsken fullständigt har misslyckats med fälttåget sluter den stillestånd med de ditmarskiska bönderna. Därmed är fälttåget över och det dröjer nära 60 år, innan danskarna på nytt försöker kuva republiken.
- 1789 – Kung Ludvig XVI sammankallar de franska generalständerna (ståndsriksdagen) i Versailles, för att man ska försöka lösa Frankrikes finansiella problem. Detta är första gången sedan 1614, som generalständerna inkallas, men när det lägsta tredje ståndet inser, att de inte har något särskilt att säga till om lämnar de riksdagen och bildar istället en nationalförsamling, för att stifta nya lagar i folkets namn. Då kungen försöker upplösa nationalförsamlingen leder detta till att de den 20 juni sluter eden i Bollhuset, vilket blir upptakten till franska revolutionen.
- 1864 – Ett fältslag mellan nord- och sydstatstrupper utbryter i delstaten Virginia under det amerikanska inbördeskriget. Det pågår i tre dagar och får sedermera namnet slaget i vildmarken, eftersom det utkämpas ute i skogen. Sedan nordstatstrupperna under Ulysses S. Grants och George Meades ledning har förlorat 18 000 av sina 102 000 man och sydstatstrupperna, ledda av Robert E. Lee, har förlorat 7 500 av sina 61 000, drar sig båda sidor tillbaka den 7 maj och slaget slutar oavgjort.
- 1912 – Den svenske kungen Gustaf V inviger årets olympiska sommarspel på den för ändamålet nybyggda Stockholms stadion. Spelens tennistävlingar inleds denna dag och fotbolls- och skyttetävlingarna i slutet av andra kvartalet – annars hålls samtliga tävlingar i juli.
- 1918 – Det finska inbördeskriget, som har utbrutit den 27 januari, tar slut, när de sista trupperna på den röda sidan kapitulerar. Trots att kriget endast har varat i drygt tre månader har det skapat djup splittring i Finland, vilken kommer att vara i flera generationer och ännu idag (2024) sätter spår i det finländska samhället.
- 1939 – Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder svenska arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av förlovning, giftermål eller graviditet. Kvinnor får också två veckors betald semester efter förlossning.
- 1949 – Den mellanstatliga organisationen Europarådet grundas, genom att representanter för Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige undertecknar dess stadgar i London. Organisationens främsta syfte är att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling och dess första möte hålls i september samma år.
- 1955 – Västtyskland får fullständig suveränitet[3] efter förbundskanslern Konrad Adenauers förhandlingar med västmakterna. Dittills har den västtyska staten varit ockuperad av de allierade, sedan krigsslutet 1945, även om de har grundat Västtyskland 1949, som en motvikt mot det av Sovjet samma år grundade Östtyskland.
- 1961 – Alan Shepard blir den förste amerikanen i rymden, då han är pilot på rymdfärden Mercury 3, som blir amerikanska rymdstyrelsen NASA:s andra bemannade rymdfärd (den första hade en schimpans ombord). Färden varar i 15 minuter och 22 sekunder, varefter Shepard landar i Atlanten.
- 1981 – Moderaterna lämnar den svenska borgerliga trepartiregeringen i protest mot Folkpartiets och Centerpartiets skatteuppgörelse med Socialdemokraterna den 24 april. Tre dagar senare avgår centerledaren Thorbjörn Fälldin som statsminister och därmed upplöses regeringen. Han kan dock bilda ny regering den 19 maj.
- 1984 – Den svenska gruppen Herreys vinner årets upplaga av musiktävlingen Eurovision Song Contest med låten Diggi loo diggi ley. Detta blir Sveriges andra seger i tävlingen någonsin, tio år efter att Abba tog hem den första med låten Waterloo.
Födda
- 1745 – Carl August Ehrensvärd, svensk greve, sjömilitär, arkitekt och konstnär
- 1747 – Leopold II, storhertig av Toscana, tysk-romersk kejsare och kung av Ungern och kung av Böhmen
- 1813 – Søren Kierkegaard, dansk filosof, teolog och författare
- 1816 – Wilhelm Erik Svedelius, svensk statsvetare och skytteansk professor, ledamot av Svenska Akademien
- 1818 – Karl Marx, tysk författare, journalist, sociolog, filosof, historiker och nationalekonom
- 1825 – Carl Gustaf Strandberg, jurist och författare, ledamot av Svenska Akademien
- 1826 – Eugénie de Montijo, kejsarinna av Frankrike
- 1846
- Lars Magnus Ericsson, svensk uppfinnare och telefonkonstruktör, grundare av telefonföretaget L.M. Ericsson
- Henryk Sienkiewicz, polsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1905
- 1852 – Pietro Gasparri, italiensk kardinal
- 1864 – Henry Hughes Wilson, brittisk fältmarskalk
- 1865 – Emil Norlander, svensk författare, revyförfattare och journalist
- 1867 – Nellie Bly, amerikansk undersökande journalist och äventyrare
- 1877 – Halfdan Egedius, norsk målare
- 1878 – Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator för Louisiana
- 1883 – Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare
- 1892 – Gösta Sandin, svensk filmproducent
- 1894 – Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist, mest känd i rollen som Klabbarparn i Åsa Nisse-filmerna
- 1895 – Henrik Bentzon, dansk skådespelare
- 1897 – Kenneth Burke, amerikansk litteraturteoretiker och filosof
- 1901 – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare
- 1913 – Tyrone Power, amerikansk skådespelare
- 1915 – Alice Faye, amerikansk skådespelare och sångare
- 1916 – Giani Zail Singh, indisk politiker, Indiens president
- 1920 – Bengt Brunskog, svensk skådespelare
- 1921 – Arthur L. Schawlow, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1981
- 1926 – Åke Harnesk, svensk skådespelare, dansare och revyartist
- 1927 – Sylvia Fedoruk, kanadensisk fysiker och politiker
- 1930 – Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare
- 1937 – Trần Đức Lương, vietnamesisk politiker, Vietnams president
- 1938 – Jerzy Skolimowski, polsk regissör och manusförfattare
- 1940
- Lance Henriksen, amerikansk skådespelare och keramiker
- Lasse Åberg, svensk skådespelare, regissör, musiker, manusförfattare och konstnär
- 1941 – Aleksandr Ragulin, rysk ishockeyspelare
- 1942
- Jean Corston, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot
- Tammy Wynette, amerikansk countrysångare och låtskrivare
- Bernt Ericsson, "Bempa", svensk bandyspelare
- 1943
- Nils Moritz, svensk skådespelare
- Michael Palin, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i humorgruppen Monty Python
- Claes-Bertil Ytterberg, svensk teolog, biskop i Västerås stift
- 1944
- Bo ”Bosse” Larsson, svensk fotbollsspelare, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1979
- Roger Rees, brittisk skådespelare
- John Rhys-Davies, brittisk skådespelare
- 1945
- Charlie Gonzalez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot
- Lars-Inge Svartenbrandt, svensk brottsling
- Anders Steen, svensk byggmästare och nationaldemokratisk politiker, Nationaldemokraternas partiledare
- 1948
- Bill Ward, brittisk musiker, trumslagare i gruppen Black Sabbath
- Anna Bergman, svensk skådespelare
- Mats Bergman, svensk skådespelare
- 1957 – Brian White, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot
- 1963 – James LaBrie, kanadensisk musiker, sångare i gruppen Dream Theater
- 1967 – Camilla Lundén, svensk skådespelare
- 1970 – Kyan Douglas, amerikansk tv-programledare
- 1972
- Žigmund Pálffy, slovakisk ishockeyspelare
- Mikael Renberg, svensk ishockeyspelare och sportkommentator
- 1973 – Johan Hedberg, svensk ishockeymålvakt
- 1974 – Daniel Cordero, svensk musiker, basist i gruppen Lillasyster
- 1976 – Tomas Nilsson, svensk fotbollsmålvakt
- 1980 – Hank Green, amerikansk videobloggare och trubadur
- 1981
- Chris Wilson, amerikansk musiker, trumslagare i gruppen Good Charlotte
- Craig David, brittisk sångare
- Danielle Fishel, amerikansk skådespelare
- 1982 – Ari Koponen, finländsk politiker
- 1988 – Adele Adkins, brittisk sångare med artistnamnet Adele
- 1989
- Chris Brown, amerikansk sångare, dansare, musikvideoregissör och skådespelare
- Anna Hasselborg, svensk curlingspelare, OS-guld 2018
- Agnes Knochenhauer, svensk curlingspelare, OS-guld 2018
Avlidna
- 311 – Galerius, romersk kejsare
- 1137 – Ascer, dansk kyrkoman, biskop i Lunds stift och ärkebiskop över Norden i samma stift
- 1198 – Sofia av Minsk, Danmarks drottning
- 1257 – Håkon den unge, kung av Norge
- 1525 – Fredrik den vise, kurfurste av Sachsen
- 1705 – Leopold I, kung av Ungern, av Böhmen och av Kroatien samt tysk-romersk kejsare
- 1787 – Casten Rönnow, svensk läkare och donator
- 1821 – Napoleon I, kejsare av Frankrike
- 1851 – Anders Carlsson af Kullberg, svensk kyrkoman och statsråd, biskop i Kalmar stift, ledamot av Svenska Akademien
- 1855 – Seabury Ford, amerikansk whigpolitiker, guvernör i Ohio
- 1859 – Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker
- 1862 – Carl August Adlersparre, svensk greve, kammarherre, skriftställare och författare med pseudonymen Albano
- 1874 – Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen
- 1875 – James Turner Morehead, amerikansk whigpolitiker, kongressledamot
- 1900 - Emil Gustafson, svensk predikant och författare inom helgelseförbundet
- 1921 – Alfred Fried, österrikisk pacifist och journalist, mottagare av Nobels fredspris 1911
- 1924 – Frederick W. Mulkey, amerikansk republikansk politiker, senator för Oregon
- 1925 – Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk socialdemokratisk politiker och skomakare, Sveriges finansminister samt handelsminister
- 1939 – Clara Schønfeld, dansk skådespelare
- 1945 – Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazistkollaboratör
- 1950 – Martin Lamm, svensk litteraturvetare och professor, ledamot av Svenska Akademien
- 1954 – Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker
- 1958 – James Branch Cabell, amerikansk författare
- 1959 – Carlos Saavedra Lamas, argentinsk jurist och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1936
- 1975 – Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator för New York, USA:s ambassadör i Indien och i Israel
- 1977 – Ludwig Erhard, västtysk politiker, Västtysklands finansminister och förbundskansler
- 1981 – Bobby Sands, nordirländsk politiker och frihetskämpe, parlamentsledamot
- 1991 – Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör
- 1994 – Gregor Dahlman, svensk skådespelare
- 1995 – Michail Botvinnik, rysk schackspelare
- 2001
- Sture Dahlström, svensk författare och musiker
- Kaj Nuora, svensk skådespelare
- 2002 – George Sidney, amerikansk regissör och producent
- 2003 – Walter Sisulu, sydafrikansk politiker och antiapartheidaktivist, pionjär inom partiet African National Congress (ANC)
- 2004 – Coxsone Dodd, jamaicansk reggaeproducent
- 2007 – Theodore Maiman, amerikansk fysiker
- 2009 – Anna-Greta Söderholm, svensk operasångare
- 2011
- Claude Choules, brittisk-australisk soldat, den siste bekräftade krigsveteranen från första världskriget
- Arthur Laurents, amerikansk manusförfattare och dramatiker
- Dana Wynter, brittisk-amerikansk skådespelare
- 2012 – Carl Johan Bernadotte, svensk greve och affärsman, prins
- 2013 – Alan Arnell, brittisk fotbollsspelare
- 2014 – Catharina Stenqvist, svensk professor i religionsfilosofi
- 2019 – Jan Rydh, svensk bankman och landshövding i Västmanlands län
Källor
- ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Germany” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html. Läst 7 november 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 5 maj.