Leopold I (tysk-romersk kejsare)

Leopold I
	Leopold I
Född	9 juni 1640; Wien
Död	5 maj 1705 (64 år); Wien
Begravd	Kungliga kryptan i Österrike
Medborgare i	Tyskland och Tysk-romerska riket
Sysselsättning	Monark, kompositör
Befattning
	Kurfurste; Kung av Ungern (1657–1705); Kung av Böhmen (1658–1705); Tysk-romersk kejsare (1658–1705)
Maka	Margarita Teresa av Spanien; (g. 1666–1673); Claudia Felicitas av Tyrolen; (g. 1673–1676); Eleonora av Pfalz-Neuburg; (g. 1676–)
Barn	Ferdinand Wenzel af Habsburg (f. 1667); Maria Antonia av Österrike (f. 1669); Johann Leopold von Habsburg (f. 1670); Maria Anne af Habsburg (f. 1672); Anne Marie af Habsburg (f. 1674); Marie Josefa af Habsburg (f. 1675); Josef I (f. 1678); Christine von Habsburg (f. 1679); Maria Elisabeth av Österrike (f. 1680); Ärkehertig Leopold Joseph av Österrike (f. 1682); Maria Anna av Österrike (f. 1683); Maria Theresa av Österrike (f. 1684); Karl VI (f. 1685); Ärkehertiginnan Maria Josepha av Österrike (f. 1687); Ärkehertiginnan Maria Magdalena av Österrike (f. 1689); Marie Margarete von Habsburg (f. 1690)
Föräldrar	Ferdinand III; Maria Anna av Spanien
Släktingar	Maria Anna av Österrike (syskon); Eleonora Maria Josefa av Österrike (syskon)
Utmärkelser
	Riddare av Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Leopold I, född 9 juni 1640, död 5 maj 1705, var tysk-romersk kejsare 1658–1705, kung av Ungern från 1655, kung av Böhmen från 1656 samt kung av Kroatien från 1657. Han var son till kejsar Ferdinand III och Maria Anna av Spanien.

Biografi

Leopold var ursprungligen bestämd för det andliga ståndet men blev efter sin äldre brors död 1654 tronföljare. Han ärvde 1657 de österrikiska arvländerna och valdes 1658 till kejsare.^[13] Med stor framgång hävdade han huset Habsburgs intressen, såväl mot osmanerna som mot Ludvig XIV av Frankrike. År 1683 slogs ett osmanskt anfall mot Wien tillbaka och i freden i Karlowitz 1699 vann Leopold sedan större delen av Ungern från Osmanska riket, varpå han lade grunden till den s.k. Donaumonarkin.

Leopold I var en språkkunnig, bildad och musikalisk man, som gjorde hovet i Wien till ett centrum för barockkulturen. Leopolds personliga betydelse för rikets framgångar har dock ifrågasatts.^[13] Fastän han var djupt troende katolik samarbetade han utrikespolitiskt med de protestantiska länderna England och Nederländerna.

Han efterträddes av sonen Josef.

Familj

Gift med 1) (1666) systerdottern Margarita Teresa av Spanien; dotter till Filip IV av Spanien och Leopolds syster Maria Anna av Österrike)

Barn:

Ferdinand Wenzel (1667–1668)
Maria Antonia (1669–1692)
Johann Leopold (född o död 1670)
Maria Anna (född o död 1672)

Gift med 2) (1673) kusinen Claudia Felicitas, dotter till ärkehertig Ferdinand-Karl av Tyrolen

Barn:

Anna Maria Sophia (född o död 1674)
Maria Josepha (1675–1676)

Gift med 3) (1676) Eleonora av Pfalz-Neuburg, dotter till kurfurst Philipp Wilhelm av Pfalz-Neuburg.

Barn:

Josef I (1678–1711)
Christina (född o död 1679)
Maria Elisabeth (1680–1741; ståthållare i Nederländerna)
Leopold Josef (1682–1684)
Maria Anna (1683–1754), gift med Johan V av Portugal
Maria Theresia (1684–1696)
Karl VI (1685–1740)
Maria Josepha (1687–1703) ^[14]
Maria Magdalena (1689–1743)
Maria Margaretha (1690–1691)

Källor

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leopold-I-Holy-Roman-emperor topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6301jvz, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 22647, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 2 oktober 2012, Libris-URI: tr5783zc46ps2cd, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80179, läst: 5 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Zsuzsa Gáspár & Jenő Horváth, Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, Officina Nova, 19971997, s. 112, ISBN 963-548-580-8.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] The Peerage person-ID: p10306.htm#i103060, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, data.matricula-online.eu .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Union List of Artist Names, 15 december 2014, ULAN: 500353751, läs online, läst: 22 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1257
^ ”Wien den 24. Februarij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 2. 21 mars 1687. https://tidningar.kb.se/2979645/1687-03-21/edition/145134/part/1/page/2/.

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör hans födelsedagsfirande 1699.
hans födelsedagsfirande 1699

Företrädare: Ferdinand III	Tysk-romersk kejsare 1658–1705	Efterträdare: Josef I

[2993f30e9b30ff9d564e7ad2d75b0e19b0f9fb58-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leopold-I-Holy-Roman-emperor topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e01a817bafa60f4e360eecb50e9d3ee245251327-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6301jvz, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[efa5baf6fef30168967047cb23ec6b36633fbada-3] [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 22647, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[332d162d365fc309135025684aa893bfe39caf21-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[82136f8a98a4982f31e232ee983777c369136231-5] Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[86007686592c76c43000beaecfeecb9ed3a58d1d-6] Libris, Kungliga biblioteket, 2 oktober 2012, Libris-URI: tr5783zc46ps2cd, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[e75e67c8b5de765e24e118a584e71eb7b708a30f-7] Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80179, läst: 5 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[abf0781b29ff9eb86c5b47fb52004bc4b6bab1c1-8] Zsuzsa Gáspár & Jenő Horváth, Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, Officina Nova, 19971997, s. 112, ISBN 963-548-580-8.^{[källa från Wikidata]}

[99f357f46707f60fb9b23ca43a4c01763c8a16aa-9] [a b c] The Peerage person-ID: p10306.htm#i103060, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[f3875b413dd8d5e84d1521c7f801c2e508a12f55-10] äs online, data.matricula-online.eu .^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-11] [a b c d e f g h i] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[300f8afa703364210422fca55aa793c5f02bb868-12] [a b] Union List of Artist Names, 15 december 2014, ULAN: 500353751, läs online, läst: 22 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

[ReferenceA-13] [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1257

[14] ”Wien den 24. Februarij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 2. 21 mars 1687. https://tidningar.kb.se/2979645/1687-03-21/edition/145134/part/1/page/2/.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]