Hoppa till innehållet

4 juli

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   4 juli   ►   ►►
Veckodag 2024: Torsdag
Jun · Juli · Aug
Årets 185:e dag
(186:e under skottår)
180 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 4 juli
Se även Mall:4 juli

4 juli är den 185:e dagen på året i den gregorianska kalendern (186:e under skottår). Det återstår 180 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]
  • USA USA:s självständighetsdag (till minne av ratifikationen av självständighetsförklaringen från Storbritannien denna dag 1776)

Flaggdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Norge Norge: Drottningens födelsedag

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Ulrika och Ulla
  • Föregående i bokstavsordning
    • Ellika – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Udalricus – Namnet fanns, till minne av en biskop och helgon i Augsburg på 900-talet, även i formen Ulricus, på dagens datum före 1721, då det utgick till förmån för Ulrika. 1901 återinfördes Ulricus på 5 augusti i den modernare formen Ulrik och har funnits där sedan dess.
    • Ulla – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Ulrika – Namnet infördes, för att hedra den svenska drottningen Ulrika Eleonora, på dagens datum 1721 och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1721 – Udalricus eller Ulricus
    • 1721–1900 – Ulrika
    • 1901–1985 – Ulrika
    • 1986–1992 – Ulrika, Ellika och Ulla
    • 1993–2000 – Ulrika och Ulla
    • Från 2001 – Ulrika och Ulla
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Ulrik, Ulla
    • 1950 – Ulrika, Ulla
    • 1964 – Ulrika, Ulla
    • 1973 – Ulrika, Ulla
    • 1989 – Ulrika, Ulla
    • 1995 – Ulrika, Ulla
    • 2000 – Ulrika, Ulla
    • 2005 – Ulrika, Ulla, Ulrik
    • 2010 – Ulrika, Ulla, Ulrik
    • 2015 – Ulrika, Ulla, Ulrik
    • 2020 – Ulla, Ulrika, Ulrik

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1187 – En styrka på 20 000 kristna (varav 1 200 riddare) från Jerusalem (inklusive flera olika riddarordnar) blir besegrad av 30 000 ayyubidiska muslimer, ledda av den berömde fältherren Saladin, i slaget vid Hattin nära Tiberias vid Gennesaretsjön (i nuvarande Israel). Slaget blir en avgörande seger för muslimerna, eftersom de tillfångatar eller dödar majoriteten av de kristna, vilket leder till att deras förmåga att föra krig minskas kraftigt, varpå muslimerna snart kan erövra och krossa det nästan 90 år gamla kristna kungariket Jerusalem (grundat 1099). Detta leder i sin tur till att ett flertal europeiska furstar inleder det tredje korståget 1189.
  • 1374 – Ett år efter den svenska nunnan Birgitta Birgersdotters död i Rom (23 juli 1373) och sedan hennes barn Birger och Katarina i över ett halvår har fört kistan genom Europa, blir hennes kvarlevor skrinlagda i klostret i östgötska Vadstena, som hon själv har grundat. Redan samma år skrivs den första beskrivningen av de mirakler, som sägs ha inträffat i Birgittas liv och snart inleds en process, för att få henne helgonförklarad. Detta kommer till stånd 1391 och med tiden blir hon känd som Heliga Birgitta – idag den ena av Sveriges katolska helgon och ett av Europas åtta skyddshelgon.
  • 1415 – Under konciliet i Konstanz tvingas Rompåven Gregorius XII abdikera. Sedan även Pisapåven Johannes XXIII har abdikerat den 29 maj återstår nu endast Avignonpåven Benedictus XIII av de tre olika påvefraktioner, som för tillfället strider om påvemakten. Varken Johannes eller Benedictus efterträds dock av någon på sina poster, så Pisapåvedömet upphör med Johannes och när Benedictus blir avsatt två år senare upphör även Avignonpåvedömet. Påvestolen i Rom står tom i två år efter Gregorius avsättning, innan Martin V tillträder 1417, vilket gör slut på stridigheterna om påvemakten, som har varat sedan 1378.
  • 1534 – Sedan den förre dansk-norske kungen Fredrik I har avlidit den 10 april året före har den danska tronen formellt stått tom, men denna dag utropas hans son Kristian III officiellt till ny kung av Danmark och Norge (Kristian har dock gjort anspråk på tronen och i praktiken varit kung sedan faderns död). Att det har dröjt så länge, innan Kristian officiellt kan utropas beror på att det efter Fredriks död har utbrutit ett inbördeskrig om den danska kungamakten, vilket går till historien som grevefejden. Striden står mellan dem som erkänner Kristian III som kung och dem som vill återinsätta den tio år tidigare avsatte unionskungen Kristian II. Den svenske kungen Gustav Vasa vill göra allt för att undvika att Kristian II återkommer till makten och därför blandar sig även Sverige i kriget. 1536 står Kristian III som segrare och Kristian II blir fängslad för resten av sitt liv (till 1559).
  • 1568 – Den svenske kungen Erik XIV gifter sig officiellt med sin frilla Karin Månsdotter vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm och hon blir därmed Sveriges drottning (hon kröns dagen därpå). De har dock gift sig i hemlighet ett år tidigare, för att deras gemensamma barn (dottern Sigrid och den 1568 födde sonen Gustav) ska bli legitima, vilket leder till att sonen Gustav blir svensk kronprins. Att kung Erik gifter sig med en icke-kunglig och icke-adlig person ses dock inte med blida ögon av den svenska adeln och blir en av orsakerna till att hans bröder, hertigarna Johan och Karl, en vecka senare inleder ett uppror mot honom, som leder till att han blir fångad och avsatt i slutet av tredje kvartalet.
  • 1708 – En svensk styrka på 12 500 man, ledd av kung Karl XII och fältmarskalken Carl Gustaf Rehnskiöld, besegrar en rysk styrka på 39 000 man, ledd av Boris Sjeremetev, Aleksandr Mensjikov och Anikita Repnin, i slaget vid Holowczyn två och en halv mil väster om Mahiljoŭ i nuvarande Vitryssland. De svenska förlusterna uppgår endast till 267 döda och 1 028 sårade, medan ryssarna förlorar över 4 500 man i döda och sårade. Slaget blir Karl XII:s sista stora seger under stora nordiska kriget och han betraktar det som sin favoritseger. Eftersom ryssarna flyr från slagfältet kan svenskarna dock inte använda den närliggande floden Dnepr som försvarslinje, som det är tänkt, och därför får slaget ingen avgörande betydelse för krigets fortsättning.
  • 1776 – Den amerikanska kontinentalkongressen som sammanträder i Philadelphia i Pennsylvania, ratificerar den självständighetsförklaring, som har skrivits av flera kongressmedlemmar i juni och som har godkänts den 2 juli.[3] I och med detta förklarar sig de 13 brittiska kolonierna på den nordamerikanska östkusten formellt självständiga från Storbritannien och bildar den nya staten Amerikas förenta stater (engelska: United States of America; vanligtvis förkortat USA). Denna formella självständighetsförklaring utfärdas över ett år efter utbrottet av koloniernas självständighetskrig mot moderlandet och innebär, att USA räknar sin födelse från detta datum – dagen firas därför idag som USA:s nationaldag.
  • 1864 – Flera fakulteter och institutioner vid Sankt Sava-akademin (grundad 1694) i Bukarest förs samman och bildar Bukarests universitet efter ett dekret av furst Alexandru Ioan Cuza. 2012 räknas det som ett av världens 700 främsta universitet.
  • 1879 – En brittisk styrka på 5 000 man, ledd av Frederic Thesiger, besegrar en styrka på 12 000–15 000 zulukrigare under Cetshwayo kaMpandes ledning, i slaget vid Ulundi vid Zululands huvudstad i Sydafrika. Därmed är anglo-zulukriget, som utbröt i januari, över och genom britternas seger i kriget förlorar Zuluriket sin självständighet. Det förblir ett eget kungarike i ytterligare 18 år, men som en brittisk marionettstat och 1897 annekteras landet av britterna som en del av Natal.
  • 1888 – De icke fackligt organiserade mursmäckorna i Stockholm inleder en strejk, som varar till den 7 juli, för att få till stånd en höjning av lönen från de 16 eller 17 öre i timmen, som dittills har betalats, till 18 öre i timmen. Strejken blir relativt obetydlig, men får stor uppmärksamhet i pressen, främst för att de strejkande är kvinnor (den räknas som den första kvinnostrejken i Stockholm). Efter tre dagar avblåses strejken, då arbetsgivarna går med på de strejkandes krav (under 1890-talet sänks dock lönen till 14 öre i timmen, på grund av rådande lågkonjunktur).
  • 1946 – USA erkänner Filippinernas självständighet och landet blir republik efter 425 år av utländskt styre (sedan inledningen av den spanska erövringen 1521). Ögruppen har tillhört USA sedan spansk-amerikanska kriget 1898, men genom den japanska ockupationen under andra världskriget har självständighetssträvandena verkligen börjat göra sig gällande, särskilt som japanerna har tillåtit visst filippinskt självstyre genom grundandet av den andra filippinska republiken 1943.
  • 1976 – Israelisk militär genomför Operation Entebbe, då de fritar gisslan från ett flygplan, som tidigare har kapats av tyska och palestinska terrorister och flugits till Entebbe i Uganda. Terroristerna har krävt att flera fångar ska friges ur olika europeiska och israeliska fängelser, men har redan släppt större delen av gisslan. Då Israel har lovat att släppa de israeliska fångarna har man lyckats skjuta upp det av terroristerna satta slutdatumet från 1 till 4 juli. Då man antar att den ugandiske diktatorn Idi Amin sympatiserar med kaparna har man valt att inte samarbeta med honom, utan genomför räden under natten till den 4 juli på ugandiskt territorium, utan Ugandas medgivande. Samtliga kapare, 45 ugandiska soldater, 3 ur gisslan och en israelisk kommandosoldat (den sedermera israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus bror Yonathan) dödas i skottlossningen, men i övrigt förs gisslan (flygplanspassagerare och besättning) först till Nairobi och därifrån vidare till Tel Aviv. Uganda försöker sedan i FN få till stånd ett fördömande av Israel, för att landet har kränkt ugandiskt territorium, men lyckas inte.
  • 2002 – Västmanlands Folkblad i Västerås läggs ned.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”United States of America” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/United_States.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=4_juli&oldid=54910536”