Hoppa till innehållet

26 juni

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   26 juni   ►   ►►
Veckodag 2024: Onsdag
Maj · Juni · Jul
Årets 177:e dag
(178:e under skottår)
188 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 26 juni
Se även Mall:26 juni

26 juni är den 177:e dagen på året i den gregorianska kalendern (178:e under skottår). Det återstår 188 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Madagaskar Madagaskars nationaldag (till minne av självständigheten från Frankrike denna dag 1960)

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Rakel och Lea
  • Föregående i bokstavsordning
    • Gunni – Namnet infördes 1986 på 24 mars. 1993 flyttades det till dagens datum, men utgick 2001.
    • Jeremias – Namnet infördes, till minne av profeten med detta namn i Gamla testamentet, på dagens datum under 1600-talet och fanns där fram till 1901, då det utgick.
    • Jim – Namnet infördes 1986 på 15 juni, flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.
    • Johannes – Namnet fanns, till minne av en hovman hos den romerske kejsaren Konstantin den store, som tillsammans med sin bror Paulus led martyrdöden, på dagens datum fram till 1600-talet, då det utgick till förmån för Jeremias.
    • Lea – Namnet infördes på dagens datum 2001 och har funnits där sedan dess.
    • Paulus – Namnet fanns, till minne av en hovman hos den romerske kejsaren Konstantin den store, som tillsammans med sin bror Johannes led martyrdöden, på dagens datum fram till 1600-talet, då det utgick till förmån för Jeremias.
    • Rafael – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 24 mars, där det har funnits sedan dess.
    • Rakel – Namnet infördes på dagens datum 1901. 1993 flyttades det till 28 december, men återfördes 2001 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Ralf – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 27 mars, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Till 1600-talet – Johannes och Paulus
    • 1600-talet–1900 – Jeremias
    • 1901–1985 – Rakel
    • 1986–1992 – Rakel, Rafael och Ralf
    • 1993–2000 – Gunni och Jim
    • Från 2001 – Rakel och Lea
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande[1] (revidering 2020) – Viveka, Jeremias
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Balder
    • 1950 – Viveka
    • 1964 – Viveka
    • 1973 – Viveka
    • 1989 – Viveka
    • 1995 – Viveka
    • 2000 – Viveka
    • 2005 – Viveka
    • 2010 – Viveka
    • 2015 – Jeremias, Viveka
    • 2020 – Viveka, Jeremias

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 684 – Sedan påvestolen har stått tom i ett år (sedan Leo II:s död den 28 juni året före) tillträder Benedictus II som påve. Han har egentligen blivit vald till ämbetet redan i juli 683 (några dagar efter Leo II:s död), men har fått vänta i ett helt år på den bysantinske kejsaren Konstantin IV:s bekräftelse. Enligt påvelängden i Liber Diurnus Romanorum Pontificum får Benedictus på grund av detta samtidigt en skrivelse från kejsaren, där denne antingen avskaffar kravet på kejserlig bekräftelse av påven helt och hållet, eller överlåter rättigheten att utfärda den på exarken i Ravenna. Benedictus avlider emellertid redan den 8 maj året därpå och efterträds då av Johannes V.
  • 1409 – Under konciliet i Pisa, som har inletts den 25 mars för att försöka lösa den stora schismen inom den katolska kyrkan, blir Avignonpåven Benedictus XIII och Rompåven Gregorius XII avsatta och istället utses Pietro Filargi av Candia till påve med namnet Alexander V. Då konciliet inte är officiellt sanktionerat av den katolska kyrkan vägrar både Benedictus och Gregorius att acceptera sina avsättningar och det leder därmed istället till att schismen förvärras, då det för tillfället finns tre påvar. Alexander dör emellertid efter endast 10 månader och efterträds som Pisapåve av Johannes XXIII, som 1417 sammankallar ett nytt koncilium i Konstanz, där man slutligen lyckas lösa schismen, då Oddone Colonna väljs till påve med namnet Martin V. Både Alexander V och Johannes XXIII anses numera som motpåvar.
  • 1794 – En fransk armé på 82 000 man, ledd av Jean-Baptiste Jourdan, besegrar en allierad tysk-nederländsk-brittisk här på 72 500 man under ledning av prinsarna Fredrik Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld och Vilhelm av Oranien i slaget vid Fleurus i nuvarande Belgien. Detta blir en avgörande seger för fransmännen under de franska revolutionskrigen, eftersom den leder till att Österrike förlorar sin del av Nederländerna och att den nederländska republiken upplöses, så att Frankrike istället kan grunda lydstaten Bataviska republiken där istället. Detta blir också första gången i världshistorien som flyg används i krig, då fransmännen använder en luftballong för spaning, för att skaffa sig bättre överblick över slagfältet.
  • 1830 – Då den brittiske kungen Georg IV avlider utan arvingar efterträds han på den brittiska tronen av sin bror Vilhelm IV. Han får dock inte själv några egna arvingar och därför står hans brorsdotter Viktoria näst i tur i tronföljden. För att hennes mor Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld och dennas förtrogne sir John Conroy inte ska få för stor makt behöver den gamle Vilhelm leva tills Viktoria fyller 18 år, för att kunna överlämna tronen till henne som myndig. Trots att han mot slutet är svag och bräcklig överlever han hennes 18:e födelsedag med en knapp månad och Viktoria efterträder honom vid hans död 1837. Sedan Huset Hannover tillträdde den brittiska tronen med Georg I 1714 har landet varit i personalunion med Hannover, men eftersom de hannoverska tronföljdslagarna inte tillåter en kvinna att ärva tronen blir Vilhelm den siste kungen över båda länderna (i Hannover efterträds han av sin bror Ernst August I).
  • 1904 – Den svenska fotbollsklubben Borås fotbollslag grundas, men byter 1906 namn till det nuvarande namnet IF Elfsborg. Sedan dröjer det dock 20 år (till 1926) innan laget debuterar i Allsvenskan. Även om laget har sin storhetstid under 1930- och 1940-talen har det vunnit SM-guld sex gånger, senaste gången 2012.
  • 1912 – Den österrikiske kompositören och dirigenten Gustav Mahlers nionde symfoni har urpremiär i den österrikiska huvudstaden Wien, då den sätts upp av Wienerfilharmonikerna under Bruno Walters ledning. Detta blir Mahlers sista fullbordade symfoni (skriven 1908–1909), men han får själv aldrig höra den framföras, eftersom han har avlidit i maj året före. På grund av detta tolkar man länge slutet som Mahlers avsked till världen, men denna tolkning blir omöjlig, när man hittar hans utkast till en tionde symfoni.
  • 1945 – Under en konferens i San Francisco i Kalifornien undertecknas en stadga om att grunda en ny organisation för att bevara världsfreden efter andra världskriget (som då är på väg att avslutas). Organisationen får namnet Förenta nationerna (förkortat FN; engelska: United Nations, förkortat UN) och tillkommer officiellt den 24 oktober samma år, när stadgan träder i kraft. Den undertecknas från början av 50 av de 51 ursprungliga medlemmarna i organisationen (Polen har ingen representant på plats den 26 juni, men undertecknar stadgan två månader senare). Med tiden växer organisationen till att omfatta de flesta av världens stater (2024 har den 193 medlemmar).
  • 1948 – Två dagar efter att Sovjetunionen har inlett en blockad av Västberlin, för att försöka tvinga västmakterna att ge upp sina ockupationsområden i den tyska huvudstaden, landar det första västallierade flygplanet med förnödenheter i den blockerade staden (Sovjet tillåter nämligen flygplan att flyga till och från staden från de västra ockupationszonerna i tre flygkorridorer). Genom den ständiga flygtrafik som pågår under blockadens 10,5 månader (till 12 maj 1949) lyckas de västallierade försörja Västberlin och flygningarna går till historien som ”luftbron”. Under luftbron flyger de allierade flygarna totalt 55 miljoner kilometer och fraktar i snitt 7 128 ton mat, kläder och bränsle till Västberlin varje dag.
  • 1959 – Svenske boxaren Ingemar Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning genom att besegra amerikanen Floyd Patterson på teknisk knockout två minuter och tre sekunder in i tredje ronden vid en boxningsmatch på Yankee Stadium i New York (på grund av tidsskillnaden mellan USA och Sverige äger matchen rum tidigt på morgonen den 27 juni enligt svensk tid). Över tre miljoner svenskar lyssnar till Lars-Henrik Ottossons referat av matchen i radio via Radio Luxembourg eftersom Sveriges Radio av moraliska skäl inte vill sända en proffsboxningsmatch. Johansson, som går under smeknamnet ”Ingo”, blir Sveriges hittills (2024) ende världsmästare i tungviktsboxning.
  • 1960
  • 1963 – Den amerikanske presidenten John F. Kennedy håller under ett besök i Västberlin ett berömt tal, där han bland annat fäller orden ”alla fria människor, var de än bor, är medborgare i Berlin, och därför, som en fri människa, är jag stolt över att uttala orden Ich bin ein Berliner” (”Jag är en berlinare”). Talet blir en milstolpe i Tysklands efterkrigshistoria, då Kennedy med det vill visa, att de allierade inte ämnar överge Västberlin, som är helt omgivet av östtyskt kommuniststyrt territorium. Enligt en vandringssägen ska de tyska orden vara grammatiskt felaktiga (på tyska heter det egentligen bara ”Ich bin Berliner” och att på engelskt vis använda den obestämda artikeln ”ein” i meningen skulle kunna leda till tolkningen, att presidenten egentligen syftade på bakverket Berliner). I detta sammanhang är meningen dock både grammatiskt och kontextuellt korrekt och eftersom Kennedy inte är berlinare i egentlig mening, utan endast uttrycker sin solidaritet med västberlinarna, måste meningen lyda precis som han uttalar den, för att vara korrekt.
  • 1975 – Den indiske presidenten Fakhruddin Ali Ahmed inför, på premiärminister Indira Gandhis begäran, undantagstillstånd i Indien, vilket kommer att vara i 21 månader (till 21 mars 1977) och gör att Gandhi kan styra genom dekret och att allmänna val och medborgerliga rättigheter avskaffas under denna tid. Gandhi, som har varit Indiens premiärminister sedan 1966, inför undantagstillståndet efter att ha blivit dömd till avsättning, sedan hon har blivit anklagad för valfusk. Fyra dagar efter tillståndets avskaffande avgår hon (25 mars 1977) sedan hennes parti har förlorat det val som hålls alldeles före upphävandet. Hon återkommer dock som premiärminister tre år senare, efter att ha vunnit valet 1980.
  • 1977 – Den amerikanske rockartisten Elvis Presley ger sin allra sista konsert i Indianapolis i Indiana. Den 17 augusti är det tänkt att den då 42-årige Presley ska inleda en ny turné, men dagen före avlider han av en överdos tabletter. Under åren sedan 1969 har han givit över 1 100 konserter, varav den i Indianapolis alltså blir den sista. Vid obduktionen står det klart, att Presleys kropp har brutits ner av flera års medicinmissbruk.
  • 1987 – Förenta nationernas konvention mot tortyr trädde i kraft.
  • 1995 – 15-åriga Sarah Balabagan från Filippinerna, som arbetar som hembiträde i Förenade Arabemiraten, befinns skyldig för dråp på sin arbetsgivare den 19 juni året före och döms till sju års fängelse.[5] Hon ska också betala 150 000 emiratiska dirham i skadestånd till offrets anhöriga, men tilldöms samtidigt 100 000 dirham i skadestånd, då arbetsgivaren har försökt våldta henne. Den 6 september året därpå fastslår en annan domstol, att det inte finns några bevis för våldtäktsförsöket och hon döms därför till döden för mord. Hon blir emellertid av den emiratiske presidenten Zayed bin Sultan Al Nahyan benådad till ett års fängelse och spöstraff om 100 slag med käpp samt att betala skadestånd (vilket betalas av en filippinsk affärsman). Spöstraffet verkställs i början av 1996 och sedan hon har blivit frisläppt återvänder hon 1 augusti samma år, där hon mottas som hjältinna, sedan hennes fall har väckt internationell uppmärksamhet och riktat fokus mot situationen för hembiträden i länder runt Persiska viken.
  • 1996 – Den irländska journalisten Veronica Guerin blir mördad, efter att ha mottagit flera mordhot, då hon under 1990-talet har skrivit om Irlands undre värld och drog- och vapenhandel. När mordet blir känt leder det till att protestmarscher genomförs över hela landet och regeringen beslutar med anledning av dessa, att irländska medborgare ska fråntas alla föremål, som kan ha koppling till brottslig verksamhet och att införa hårdare regler mot brottslighet.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Madagascar” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Madagascar.htm. Läst 22 november 2012. 
  4. ^ ”Somalia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Somalia.html. Läst 25 januari 2013. 
  5. ^ ”Amnesty International is concerned about the capital sentence imposed on Sarah Balabagan” 27 september 1995.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=26_juni&oldid=55037456”