Hoppa till innehållet

27 april

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   27 april   ►   ►►
Veckodag 2024: Lördag
Mar · April · Maj
Årets 117:e dag
(118:e under skottår)
248 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 27 april
Se även Mall:27 april

27 april är den 117:e dagen på året i den gregorianska kalendern (118:e under skottår). Det återstår 248 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]

Övriga

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Engelbrekt
  • Föregående i bokstavsordning
    • Antimus – Namnet fanns, till minne av en biskop, som blev halshuggen i Mindre Asien på 300-talet, på dagens datum före 1865, då det utgick till förmån för Teresia.
    • Asmund – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan.
    • Engelbert – Namnet fanns före 1901 på 7 november. Detta år utgick det ur almanackan, men återinfördes, på dagens datum, 1986, för att åter utgå 1993.
    • Engelbrekt – Namnet infördes 1901 på 26 april. 1918 flyttades det dock till dagens datum, där det har funnits sedan dess, för att hedra minnet av den svenske 1400-talsupprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson, som ansågs ha avlidit denna dag 1436 (trots att det egentligen var 4 maj).
    • Enok – Namnet fanns före 1901 på 3 januari, men utgick detta år ur almanackan. 1986 återinfördes det, på dagens datum, men utgick återigen 2001.
    • Teresia – Namnet infördes på dagens datum 1865, för att ära prinsessan Teresia, som var gift med Karl XV:s och Oscar II:s bror prins August. 1918 flyttades det dock till den 26 april, där det har funnits sedan dess, för att ge plats åt Engelbrekt på dagens datum.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1865 – Antimus och Asmund
    • 1865–1900 – Teresia
    • 1901–1917 – Teresia
    • 1918–1985 – Engelbrekt
    • 1986–1992 – Engelbrekt, Engelbert och Enok
    • 1993–2000 – Engelbrekt och Enok
    • Från 2001 – Engelbrekt
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Engelbrekt
    • 1950 – Engelbrekt
    • 1964 – Engelbrekt
    • 1973 – Engelbrekt
    • 1989 – Engelbrekt
    • 1995 – Engelbrekt, Engelbert
    • 2000 – Engelbrekt, Engelbert
    • 2005 – Engelbrekt, Engelbert
    • 2010 – Engelbrekt, Engelbert
    • 2015 – Engelbrekt, Engelbert
    • 2020 – Engelbert, Engelbrekt

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1296 – Skottarna blir besegrade av engelsmännen i slaget vid Dunbar under det första skotska frihetskriget. När den skotske kungen John Balliol blir avsatt 10 juli samma år kan den engelske kungen Edvard I därmed utropa sig till kung av Skottland och förblir så i tio år, tills han blir avsatt 1306.
  • 1656 – En svensk styrka på 10 000 man, ledd av Carl Gustaf Wrangel och Karl X Gustavs bror Adolf Johan, besegrar en jämnstark polsk här, ledd av Stefan Czarniecki, i slaget vid Gnesen under det pågående polsk-svenska kriget. Till en början går slaget dåligt för svenskarna, men efter fyra timmar har de lyckats få övertaget och polackerna drar sig då tillbaka. De polska förlusterna uppgår till 3 000 man, medan de svenska inte är kända.[3] Den svenska segern får dock ingen avgörande betydelse, eftersom polackerna för ett gerillakrig, som nöter ut svenskarna, under sommaren.
  • 1799 – En kombinerad rysk-österrikisk armé, ledd av den ryske greven och fältmarskalken Aleksandr Suvorov, besegrar under det pågående andra koalitionskriget en fransk styrka, ledd av general Jean Victor Marie Moreau, i slaget vid Cassano i Italien. Den rysk-österrikiska styrkan förlorar 2 000 av sina totalt 24 500 man, medan 2 500 fransmän blir dödade och sårade och 5 000 tillfångatagna av totalt 28 000.
  • 1808 – En svensk styrka på 2 250 man, ledd av överste Johan Adam Cronstedt, besegrar en rysk här om 1 800 man, ledd av generalmajor Michail Leontievitj Bulatov i slaget vid Revolax i mellersta Finland under det pågående finska kriget. De ryska förlusterna uppgår till 200 stupade och 400 tillfångatagna, medan 94 svenskar stupar i striden. Detta blir den andra svenska segern på en dryg vecka (svenskarna segrade även i slaget vid Siikajoki den 18 april) och därmed kan svenskarna inleda en motoffensiv mot de ryska styrkorna i södra Finland, vilken varar under sommaren 1808.
  • 1900
    • Den danske konseljpresidenten (statsminister) Hugo Egmont Hørring tvingas avgå från samtliga sina ministerposter[4] (konseljpresident, finansminister, justitieminister och minister för Island), sedan det har framkommit att han 1898 har godkänt militära utgifter utan att ha Folketingets stöd för detta. 1906 återkommer han till offentligheten som direktör för Statens hypoteksbank, men avlider 1909.
    • Ett drygt halvår efter att Malmbanan har nått fram till gruvsamhället Luossavara i norra Lappland antas stadsarkitekten Per-Olof Hallmans stadsplan för orten. Samma dag antas det officiella namnet Kiruna och tack vare stadsplanen kan man undvika att hela samhället blir en kåkstad, såsom det har börjat bli under slutet av 1800-talet. Det dröjer dock till 1948, innan orten blir stad.
  • 1908 – Olympiska sommarspelen 1908 invigs i London av kung Edvard VII.
  • 1941 – Under den pågående nazityska invasionen av Grekland intar tyskarna den grekiska huvudstaden Aten, vilket leder till att Grekland tre dagar senare kapitulerar till Tyskland. Den tyska erövringen av staden blir djupt symbolmättad, då det nazistiska och diktatoriska Tysklands flagga nu vajar över den stad, som ses som den europeiska demokratins vagga.
  • 1960 – Den franska kolonin Togoland utropar sig självständig från moderlandet Frankrike och blir en republik med namnet Togo.[5] Självständighetsförklaringen blir fredlig, då området sedan 1957 har stått under FN:s beskydd och Frankrike redan 1958 har antagit en deklaration om att kolonin ska bli självständig 1960.
  • 1961 – Efter att 24 politiker från den brittiska kolonin Sierra Leone i en vecka har förhandlat med brittiska myndigheter i London erkänner Storbritannien kolonins självständighet och 23 av delegaterna skriver under landets självständighetsförklaring.
  • 1992 – Sedan Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Makedonien har brutit sig ur Jugoslavien ombildas de resterande delarna av landet och bildar Förbundsrepubliken Jugoslavien.[6] Denna stat består av Serbien och Montenegro, inklusive de autonomiska serbiska provinserna Vojvodina och Kosovo, men ombildas på nytt 2003 och bildar då Serbien och Montenegro.
  • 1994 – Sydafrikas första allmänna, demokratiska parlamentsval, där även den svarta befolkningen får rösta, hålls och de svartas parti African National Congress (ANC) blir överlägset största parti med 62,65 procent av rösterna. De får därmed 252 av de 400 platserna i parlamentet och 60 av de 90 platserna i senaten. Enligt övergångsbestämmelserna i den nya grundlagen, som antas samma dag, tvingas partiet för tillfället dock bilda samlingsregering med Nationalistpartiet och Inkhata. Samma dag antas en ny flagga, som ersätter den dåvarande från 1928. Till minne av detta val, som markerar slutet på Sydafrikas rasåtskillnadspolitik, är 27 april numera allmän helgdag i landet.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ Isacson, Claes-Göran: Karl X Gustavs krig, sid. 64, Historiska Media, Lund 2002. ISBN 91-89442-57-1
  4. ^ ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 7 november 2012. 
  5. ^ ”Togo” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Togo.html. Läst 25 januari 2013. 
  6. ^ ”Serbia” (på engelska). World Statesmen. Arkiverad från originalet den 4 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130104141237/http://www.worldstatesmen.org/Yugoslavia.html. Läst 23 september 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=27_april&oldid=54910153”